Vattna gräsmattan

Målet med bevattning är att fukta en större del av rotzonen, inte att blöta ytan.

Grundprinciper

En ordentlig vattning mer sällan är generellt bättre än små mängder ofta.
Små, täta givor fuktar främst det översta jordlagret och gynnar ytligt rotade arter – bland annat vitgröe.
Hur mycket som behövs beror på väder, jordart och rotzon. Det finns ingen universell mängd som passar alla gräsmattor.
GräsIndex vattenunderskott är beräknat utifrån väderdata – det är inte uppmätt jordfukt i din gräsmatta.
Mikroklimatet på tomten gör dessutom att verklig avdunstning kan skilja sig från en modellberäkning.

Behovet är skillnaden mellan det gräsmattan avdunstar och det regnet ger. Det varierar med väder, jordart och rotdjup, så någon fast literangivelse för alla gräsmattor finns inte.
Sandig jord håller mindre vatten per giva och töms snabbare än lerhaltig jord – samma mängd räcker alltså olika länge.
Kontrollera själv genom att gräva eller sticka ned en skruvmejsel efter vattningen: du vill se att fukten gått ned i rotzonen, inte bara i de översta centimetrarna.

Hellre sällan och ordentligt än lite och ofta. Täta små givor håller ytan fuktig och gynnar ytligt rotade arter som vitgröe.
Låt gräsmattans behov styra intervallet – efter rejält regn behövs ingen giva alls.
Ett etablerat, friskt gräs klarar en torrperiod genom att gå i vila och gulna. Det är inte samma sak som att det dör.

Morgon är normalt det praktiska valet: avdunstningen är lägre än mitt på dagen och bladen hinner torka upp under dagen.
Kvällsvattning gör att ytan står fuktig länge, vilket kan gynna svampangrepp.

Texten är GräsIndex redaktionella förklaring av principerna i källorna ovan. Hur modellerna räknar beskrivs under Så räknar vi.