Klippa gräsmattan

Klippning är den åtgärd som påverkar gräsmattan oftast. Regelbundna, små ingrepp belastar gräset mindre än enstaka stora nedklippningar.

Grundprinciper

Entredjedelsprincipen: ta inte bort mer än ungefär en tredjedel av bladet vid ett och samma klipptillfälle. Mer än så hämmar rottillväxten tillfälligt.
Klipper du regelbundet hinner gräset aldrig bli så långt att en normal klippning bryter mot principen.
En högre klipphöjd lämnar mer bladarea kvar och kan hjälpa gräset att hantera stress under varma och torra perioder.
Mycket låg klippning belastar gräset mer, särskilt arter som inte är anpassade för det.
Klippning i sig tillför ingen näring och löser inte torka – den styr uttryck och belastning.

Det finns ingen enda rätt klipphöjd. Höjden styr hur mycket bladarea gräset har kvar efter klippning, och mer bladarea gör plantan mer tålig mot torka och slitage.
En högre klipphöjd under värme och torka minskar stressen och gynnar ett djupare rotsystem.
Låg klippning kräver mer av både gräsart och skötsel. Arter som ängsgröe och rajgräs i en vanlig villagräsmatta trivs sällan med mycket kort klippning.
GräsIndex visar inga exakta millimeterintervall, eftersom vi inte har någon spårbar försökskälla för svensk villagräsmatta.

Klippintervallet ska följa tillväxten, inte kalendern. Under intensiv tillväxt kan det behövas oftare än en gång i veckan, under torka och sen höst betydligt mer sällan.
Utgå från entredjedelsprincipen: när gräset vuxit så att en tredjedel av bladet motsvarar din klipphöjd är det dags.
GräsIndex tillväxtindex är just ett mått på hur snabbt gräset kan växa – det används för att bedöma när klippning blir aktuell.

Klipprester bryts normalt ned snabbt av markorganismer och bygger inte gräsfilt.
Ligger stora sjok kvar efter en försenad klippning kan de däremot skugga gräset – kratta bort de tjockaste sjoken.

Texten är GräsIndex redaktionella förklaring av principerna i källorna ovan. Hur modellerna räknar beskrivs under Så räknar vi.